Squash
Sandra stängde ytterdörren kl 9 i morse, då förflyttade jag mig till soffan och har inte rört en fena efter de. Jag vaknade med huvudvärk och halsont så jag ligger och försöker bli frisk, hur man nu ska lyckas med de på endast ett par timmar?!
Jag har varit hemma från jobb torsdag och fredag, de passade bra med en långhelg nu. Trots att jag inte varit helt hundraprocentig så har jag lyckats uträtta en del ärenden ändå. Ni vet, jag och Sandra fyller ju år om en vecka, och jag har inte så extremt mycket tid över för att köpa present åt henne. Men nu är allt fixat och jag älskar min idé.
Idag ska jag prova på något jag aldrig tidigare har gjort. Jag ska spela sqash! Gustav hörde av sig i veckan och sa att han väldigt gärna skulle vilja spela sqash med mig (fråga mig inte varför han ville spela just de) och jag tackade självklart ja. Jag älskar ju sånt :D
Så idag kl 14.45 har vi tid i Lund, han hämtar upp mig på väg dit så jag slipper åka kommunalt. JAG ÄR SÅ TAGGAD haha!
Lagom bitter
Dagen igår började bra och jag var glad så länge jag var hemma. Men så fort jag stängde ytterdörren och gick ut i snöovädret så förändrades de. Jag hade gått ner extra tidigt för att vara på den säkra sidan att hinna med bussen i Värnhem. Men TRE bussar kom aldrig och självklart åker regionalbussen (även kallad pendel här nere) mitt framför näsan på mig. Eftersom jag jobbar i en liten byhåla ca 30 min utanför Malmö så går den bussen inte så ofta, jag visste att jag skulle få vänta en hel timme :(
Jag gick in på Entré och hoppades att jag kanske kunde hitta något fint till helgen, men JO TJENA !! Inte ett piss. Inte ens en locktång som jag ville ha hittade jag. Bra jobbat Entré, bra jobbat !!! Vid de här laget var jag lagom grinig och funderade på att strunta i att åka till jobbet.
En timme försenad rusade jag in på jobbet och insåg att vi var 6 personal på 10 barn. Jag hade alltså inte ens behövt komma. Därför är jag hemma idag, troligtvis imorgon också. Jag fick ledigt dom två sista dagarna på lovet om jag ville. Och vem säger inte ja till lite semester?
Sandra sov borta i natt och även fast jag inte märkte så mycket av de så känns de ändå konstigt. Jag gick och la mig utan att säga godnatt och vaknade utan att hon var hemma. De har aldrig hänt haha. Men snart kommer min sambo hem och då ska vi äta frukost tillsammans :)
Spösnö
Det har inte blivit allt för många timmars sömn inatt, men orsaken till de gjorde att jag vaknade upp pigg och glad ändå. Tyvärr tittade jag ut genom fönstret lite för snabbt och min glädje fick sig en käftsmäll och försvann ett tag. Det fullkomligt spösnöar ute :( Jag avskyr snön och jag har varit så glad över att vi har sluppit den här nere i Skåne när alla i Stockholm har klagat på att SL ställer in och hit och dit.
Men sitter leendet på läpparna igen och jag är påklädd och redo för jobb. Det blir en kort dag idag, 12-16.30, men de behövs ibland. Det är så otroligt lite att göra nu när de är lov. Vi är alldeles för många vuxna jämfört med barnen. Och idag har ju faktiskt halva veckan redan gått. Snart är de helg igen och nya galna festligheter. Herregud, tiden bara springer förbi. Om 1.5 vecka fyller jag och min sambo år. Och om 2 veckor åker jag till Stockholm. Jag kan inte låta bli att längta :)
Sportlov v. 8
Vecka 8 = sportlov här nere i Skåne. I Stockholm har vi alltid haft vecka 9, så de känns lite annorlunda. Men jag jobbar på som vanligt, enda skillnaden är att de är fritids hela dagarna istället för skoldagar fram till 13.00. Men inte är det mer att göra för de. Oh nej. Igår hade vi ca 12 elever, och idag kommer vi ha ännu färre.
Vi har planerat att ha idrottshallen hela dagen idag, med lite pingis och spökbill bland annat. Sånna saker tar jag gärna tag i och styr upp, så det ska bli roligt faktiskt. Dagen kommer nog gå fort.
Helgen som var har varit kolugn, vi har bara varit hemma och tagit igen oss (Sandra har jobbat på dagtid) vilket har varit otroligt nyttigt för åtminstone mig. Helgen som kommer blir lite annorlunda. Det är snack om utgång, vilket kan bli väldigt kul. Men mer om de senare. Nu måste jag iväg till jobbet.
Passningsskugga
Jag kan näst intill se muren som sträcker sig runt mig,
räcker jag ut handen skulle jag kanske kunna röra vid den.
Det är min sköld, min fasad. Ni ser min sköld när ni tittar på mig.
Det finns ingen som har sett igenom den, de finns ingen som har sett mig.
Ingen!
Idag är en bra dag, för idag är min mur stabil och stark.
Idag kan ni se att jag ler och är glad.
Men ler jag innanför denna mur?
De är det ingen som har tagit reda på.
Jag har inte heller låtit någon komma så nära.
Jag håller garden uppe!
Hur, vem, varför, varför, hur, varför?
Det är konstigt hur humöret kan ta så snabba vändningar. Ena dagen är pest - allt känns jobbigt och minsta händelse gör mig upprörd. Andra dagen är underbar - jag ler och mår bra och får en kick av energi så fort vinden smeker mina kinder. Tyvärr börjar de dåliga dagarna konkurrera ut de bra. Det känns som att jag springer i motvind, allt blir så tungt. Jag tappar energi, ork och vilja. Mitt tålamod tar slut oerhört snabbt och jag är otrevlig mot personer som inte förtjänar det. Jag gör det undermedvetet, orden liksom snubblar ut ur munnen på mig och jag kan inte hejda de. Oftast blir jag chockad över mitt beteende. Oftast står jag där och tänker "Vad hände nyss? Vad gjorde jag? Vad kom de där ifrån?".
Det känns som att jag har tappat kontrollen över mig själv. Min kropp lever sitt eget liv. Kanske är det ett sätt att säga ifrån, ett sätt att säga "Fan Linnéa, de här funkar inte längre! Du måste bearbeta och gå vidare". Men det vet jag redan. De är inget jag behöver bli påmind om. De jag behöver hjälp med är att hitta modet. Jag är livrädd. Hur ska jag någonsin kunna väcka de känslor inom mig som jag tidigare inte tillåtit mig själv att känna? Hur ska jag lyckas gå in i mig själv så pass djupt och med ord formulera mina känslor? Hur ska jag lyckas härda smärtan? Jag vet att smärtan inte går att undvika i all evighet. Min psykiska smärta har börjat säga ifrån genom att på fysiska sätt göra ont, det har doktorn konstaterat.
Men varför mår jag inte dåligt? För de gör jag inte. Tvärt om, jag trivs så bra här nere i Malmö med mitt nya liv. Allt är toppen och jag är så glad. Ofta. Men jag är mest irriterad. Men jag mår bra trots mina irritationer. Hur ska jag kunna hjälpa mig själv när min hjärna inte vill samarbeta med mitt hjärta? Varför gör jag saker som jag egentligen inte vill?
Vem kan svara på alla dessa frågor?
Varför letar jag efter ensamheten när jag hatar den? Varför säger jag en sak men gör en annan? Hur kan jag vara så förvirrad? Hur kan jag ha minnesluckor utan att ha druckit alkohol? Varför finns de saker som jag vill få ur mig, men inte kan förmå mig att prata högt om? Varför skäms jag över saker jag inte kan styra över? Varför har jag så svårt att släppa någon nära? Varför kan jag inte vara ärlig ens mot mig själv? Varför fortsätter jag att lura mig själv? Varför höjer jag garden så fort någon närmar sig? Varför ler jag när jag pratar om året 2004 och den 28 septebmer 2007 och den 12 maj 2009? Jag borde få rysningar av obehag av bara tanken på dessa datum.
De åren, de datumen, de dagarna ekar i mitt huvud konstant. Varje dag blir jag påmind på olika sätt. Dessa händelser har jag pratat högt om, men aldrig gått in på detaljer. Dessa händelser lever kvar inom mig, påverkar mina handlingar och mina val inför framtiden. Helt okontrollerat. Jag lever fortfarande mitt i allt detta.
Jag satte ett lock över dessa händelser innan jag hann känna reaktionen dem gav. De är den reaktionen jag behöver släppa lös, låta växa inuti min kropp, trycka på varenda organ och varenda muskel jag har, jag måste känna smärtan med hela min kropp, för att till sist frigöra den. Men hur?
Det finns ännu en sak som har påverkat mig och mitt sätt att tänka. En händelse som pågick under många, många år utan att jag hade en aning om det. Jag hade mina misstankar, men ingen sa något. Jag förstår varför hon aldrig har berättat för mig, och jag förstår att han inte vill erkänna vad han gjort. Det finns fortfarande många frågetecken kring detta allvar, frågor som jag skulle vilja ställa, men inte är säker på att jag vill ha svar på.
Detta har jag aldrig pratat högt om, de är bara något som plågar mig. Jag har velat berätta, för någon jag litar på. Men orden är som fastklistrade djupt inom mig, mina läppar vägrar formulera meningarna jag egentligen vill skrika ut. Jag förblir tyst!
.
Förut undvek jag ensamheten,
nu gör jag allt för att få lite tid för mig själv.
Men de är näst intill omöjligt !
AIK
Idag sätter jag på mig AIK trosorna. För något mer synligt vet jag inte om jag vågar ha på jobbet där alla håller på Malmö FF eller något annat skånskt lag.
Men grattis AIK, som fyller 120 år idag :)
Alla hjärtans
Ska jag vara helt ärlig så har jag tappat räkningen och har inte längre någon koll på hur många veckor vi har bott här nu. Mamma har varit på besök, Sandras mamma har varit på besök. Jag har blivit våldgästad av Miriam ända från Stockholm och Sandra har fått blombud. Haha, ja, vi är helt och hållet med i vardagen här nere nu och det känns helt toppen.
Helgen började med en lugn fredag då Sandras mamma och mormor bjöd på hemlagat, det var väldigt gott och uppskattat. Lördagsförmiddagen spenderade vi nere vid Västra Hamnen, vi gick en lång promenad och bara såg oss omkring. Det är så himla vackert där nere vid vattnet och alla nybyggda hus.
Lite senare vinkade vi av Stockholmarna och åkte hem för att börja göra oss i ordning för kvällens bravader. Klockan ringde på dörren första gången runt 17, sen kom en efter en. Samlad trupp var vi först runt 19.
Bowling stod på schemat kl 21.00 och jäklar vad kul vi hade. Trots att jag bidrog till att mitt lag förlorade så var det ändå väldigt roligt. Tanken var att vi skulle gå ut efter, men ångrade oss snabbt när vi såg hur köerna såg ut. Vi tog taxi hem till oss och fortsatte där istället.
En lyckad helg med mycket skratt avslutade förra veckan. Och denna vecka startade igår, med alla hjärtans dag. Jag vill ju inte påstå att de är min favoritdag. Tycker allt är så överskattat och tussinussigt. Hjärtan på varenda jäkla sida i tidningarna, alla springer runt med blommor till sina respektive, helt plötsligt är alla extra kära, hur kom de sig? Nej, fy!
Men idag är det det en ny dag. Och ikväll blir det bodypump på gymet, de gillar jag !
Jag hade fel
Jag kunde ställa klockan på sju idag, istället för sex. Det är en himla skillnad må ni tro. Känns bra att vara utvilad och jag är extremt lättad över att de är helg om några timmar. Jag har gått och varit lite smårutten de sista dagarna, så jag ska vila ikväll och sova ut ordentligt imorgon, sen hoppas jag att jag är frisk. För på lördag har vi planer som jag vägrar missa :)
Sandras mamma och mormor har varit här sen i onsdags och åker hem igen imorgon. Igår var vi och åt en god middag på Fridays och ikväll har vi blivit lovade 3 rätters, hemlagat. Vad som serveras är tydligen hemligt, så lite nyfiken är man ju.
Det är himla mysigt med Stockholmsbesök här nere. Men jag tänkte faktiskt ta mig lite egentid efter jobbet idag, gå och kolla lite i affärer och sådär. Jag känner att jag behöver andas ut och få tänka igenom vissa saker på egen hand.
Innan jag flyttade ner till Malmö så trodde jag nog att jag skulle glömma tidigare händelser, lämna de bakom mig och gå vidare, starta ett nytt liv där ingen känner mig eller min bakgrund. Men jag börjar inse hur fel jag hade.
FIT
Det är inge kul när klockan ringer på morgonen och man känner att man inte alls har fått sova färdigt. Man ligger och letar anledningar till att kunna stanna i sängen några minuter till, men ger snart upp eftersom man har en buss att hinna med.
Nu har jag duschat, ätit och gjort mig redo för jobbet. Inte alls taggad. Men något jag faktiskt är taggad och motiverad inför, de är min förändring. Jag har gett mig fan på att jag inte ska komma med några undanflykter nu, jag ska köra stenhård träning och äta nyttigt. Så igår proppade vi i oss de onyttiga vi hade hemma, och inget nytt ska inhandlas.
Jag har ett mål om hur jag vill se ut, och de ska jag ta mig fan klara :)
Ikväll är första passet. Får se hur trött man är efter de haha.
Igår klickade jag hem en sån här också. En så kallad fitbook där jag ska fylla i min träning och mitt kostintag i en 12 veckors period. Jag gör upp ett mål och får hjälp med hur jag kan uppnå det :) Underbart!
Bästa helgen på länge
Just nu sitter jag och Sandra i varsin soffa och bara ler. Potatisen står i ugnen och vi ska strax börja steka köttet, sen blir det söndagsmys med film och läsk.
Helgen har varit helt perfekt. Mamma och syster kom i torsdagskväll, då hann vi bara sitta ner ett kort tag och prata, sen var det dags för sängen eftersom både jag och Sandra skulle upp och jobba dagen efter. Fredagen bestod av en lugn hemmakväll och en massa "tjejsnack". Vi skrattade oss igenom flera timmar och helt plötsligt var klockan läggdags.
Igår (lördag), åkte vi med pågatåget till Ystad där vi blev upphämtade av min farbror. Vi åkte ut till deras hus i Glemmingebro och blev bjudna på en supergod lunch. Det var kul att träffa mina kusiner som jag inte sett på flera år.
Bowling, stod på "att göra"-listan lite senare på kvällen. Mattias och Martin kom hem till oss vid 7 och hade med sig en jätte trevlig inflyttningspresent, nämligen ett fia med knuff fast med shottglas som pjäser.
Fram med Tequilan och sen var vi igång, jäklar vad kul vi hade.
Klockan 22 tog vi taxi till Ystadsgatan och spelade biljard. Mycket fusk men vi hade kul ändå. 00.45 begav vi oss hemåt för att fortsätta där. Mamma låg och sov, men inte brydde vi oss om de (förlåt mamma), vi drog fram Twister och började spela som aldrig förr. Det var helt sinnessjukt roligt och jag måste ställa mig upp och ge Mattias en applåd för hans underhållning. Ingen mer Tequila till Mattias hädanefter tror jag nog haha.
Imorgon är det dags för jobb igen och jag längtar redan till nästa helg då vi är uppbokade på andra planer med bowling och utgång. Även den helgen får vi finbesök från Stockholm. Denna gång är de Sandras mamma och mormor som saknade oss lite för mycket :) Det ska bli kul.
Förändring
Godmorgon,
jag måste erkänna att det är superskönt att vakna upp en tidig lördagsmorgon - pigg och glad efter en underbart trevlig kväll - utan baksmälla. Jag hade tvättid igår mellan 16-20, sen åkte jag, syster och Sandra till Coop för att ladda upp med godis. Kvällen fylldes med mycket skratt och trevligheter.
På lunchrasten igår satt jag och pratade med en kollega, vi kom in i ganska djupa diskussioner och en ny känsla av längtan, lust och vilja steg inom mig. Jag som, under en period, har gått och varit orolig och stressad kände hur en stor obehaglig klump i magen snabbt förvandlades till förväntansfulla fjärilar. Jag har bestämt mig för att en förändring ska ske, det är dags nu. Och jag längtar!
Men mer om det senare,
nu ska jag göra frukost och duscha.
Sen är det dags att ta pågatåget till Ystad.
Mamma och syster <3
Godmorgon!
Igår kom min mamma och syster hit runt 20.00. Dom ska stanna ända tills på söndag. De kändes bra att träffa dom igen efter så lång tid (en månad haha). Dom ligger och sover just nu, jag sitter ensam i soffan medan de andra sover sött. Jag ska snart åka till jobbet.
Det är fredag idag vilket betyder helg! OJ vad den är efterlängtad, vill jag lova. Jag har tvättstugan kl 16 idag, efter de tänker jag bara ta de lugnt tillsammans med min familj. Imorgon ska vi åka till Ystad och äta lunch med min farbror och mina kusiner, så jag håller tummarna för bra väder :)
Ska försöka ta med mig kameran också, måste bli bättre på att använda den haha.
Lycklig för det mesta
Ibland känns allt toppen,
som att jag svävar på rosa moln och aldrig vill falla ner till verkligheten igen.
Jag mår bra, jag är lycklig.
De flesta timmarna på dygnet känner jag så.
Men resterande timmar gör ont.
De timmarna blir jag påmind om all smärta.
Alla mardrömmar och alla läskiga bilder jag har i huvudet
svischar förbi likt en storm på öppet landskap.
Ena sekunden ser jag mig om efter något att ta tag i,
något som håller mig kvar på marken så jag slipper flyga omkring i denna stormvind.
Men allt som finns är plan mark.
Nästa sekund är jag mitt i all oreda.
Hur kan man vara så vilsen?
En månad har gått
En hel månad har gått sen flyttbilen rullade från Nybodagatan och Ryttargatan ner till Malmö. Tiden bara flyger förbi, men ändå känns det som att vi har bott här så mycket längre.
Vi kom in i vardagen så snabbt, Sandra jobbade ju redan dagen efter att vi kommit ner. Det var skönt att allt gick så fort och att allt ordnade sig med jobb för oss båda. Jag stormtrivs på min skola i Klågerup och Sandra tycker det är kul att få jobba på TeamSportia i både Burlöv och Lund.
Bortsett från att jobba då, vad har vi hunnit med? Jo, vi har testat utelivet i Malmö, vi har fikat i solen vid västra hamnen, vi har varit på BIO i Lund, vi har besökt sjukhuset varje dag i en hel vecka, vi har träffat nya människor (underbara och mindre underbara), vi har åkt buss med 7 kassar mat och vi har bekantat oss med området.
Vi har framförallt lärt känna en mycket trevligt "påg". Han är uppvuxen i Göteborg, jobbar i Karlskrona och bor i Malmö. Gustav, heter han.
Han har tagit emot oss med öppna armar och visat oss runt, natt som dag. I söndags drog han med oss till västra hamnen där vi köpte take away kaffe och satte oss i solen. Vi kunde se hela östersundsbron och över till Danmark. Vädret var perfekt och i den stunden trivdes vi nog bra, alla tre.
På torsdag kommer min mamma och syster och hälsar på. Dom ska stanna till söndag och det ska faktiskt bli kul att ha dom på besök. Vi tänkte ta en sväng till Ystad där min farfar och farbror bor, sen blir de nog en runda på stan och bara en massa mys. Vi har aldrig varit ifrån varandra en hel månad och när jag tänker på det så känns det lite konstigt.
Jag trivs :)
