Lycklig för det mesta
Ibland känns allt toppen,
som att jag svävar på rosa moln och aldrig vill falla ner till verkligheten igen.
Jag mår bra, jag är lycklig.
De flesta timmarna på dygnet känner jag så.
Men resterande timmar gör ont.
De timmarna blir jag påmind om all smärta.
Alla mardrömmar och alla läskiga bilder jag har i huvudet
svischar förbi likt en storm på öppet landskap.
Ena sekunden ser jag mig om efter något att ta tag i,
något som håller mig kvar på marken så jag slipper flyga omkring i denna stormvind.
Men allt som finns är plan mark.
Nästa sekund är jag mitt i all oreda.
Hur kan man vara så vilsen?
Kommentarer
Trackback
